Vem inkluderas i begreppet?

Brottsoffer är enligt FN den som utsatts för brott, vittnen, anhöriga och andra som försökt ingripa vid brottet. Att ha ställning som brottsoffer ger en rad rättigheter; tillgång till rättvisa, stöd och ekonomisk kompensation.

Ideala brottsoffer

Den som utsatts för ett brott har ofta behov av stöd och hjälp för att bearbeta det som hänt. Det är dock inte alltid den som drabbats av ett brott uppfattas som ett brottsoffer. Störst chans att fångas upp av de hjälpresurser som samhället erbjuder har brottsdrabbade med egenskaper som utmärker det ”ideala brottsoffret”, dvs när

• brottsoffret är svagt
• brottsoffret är involverat i en respektabel aktivitet
• brottsoffret är på väg till eller från en plats som han eller hon inte kan förebrås för
• gärningsmannen är i överläge och kan beskrivas i negativa termer
• gärningsmannen är okänd för offret utan relation till offret
• brottsoffret har tillräckligt med inflytande för att kunna hävda sin ”offerstatus”.

Brottsoffer som inte är ”ideala brottsoffer” kan ha mycket svårare att få den hjälp hon eller han har rätt till. En person som är hemlös eller påverkad av droger och som blir bestulen eller misshandlad är också ett brottsoffer, även om hon eller han inte motsvarar förväntningarna på hur ett brottsoffer ”ska” vara.

Särskilt utsatta

Risken för att råka ut för ett brott ser olika ut för olika individer och samhällsgrupper. Risken har visat sig vara kopplad till livssituation, livsstil och yrke. Exempel på utsatta grupper är yngre män som deltar i nöjeslivet och utsätts för våld på allmän plats och ensamstående mammor som drabbas av våld från närstående. Poliser, trafikpersonal och personal på institutioner möter våld i sitt arbete.

Ökad risk gäller också för ungdomar, människor som är födda utomlands och för homosexuella. Människor som redan befinner sig i socialt utsatta situationer, såsom hemlösa och missbrukare, löper också större risk än andra att utsättas för brott.

Upprepat utsatta

Fem procent av befolkningen drabbas av hälften av alla brott. Den som en gång varit utsatt för brott löper alltså högre risk att utsättas igen. Det brukar kallas upprepad utsatthet och gäller till exempel egendomsbrott, butiksrån och våldsbrott i nära relation.

Orsaken till att vissa grupper är mer utsatta än andra är komplex. Forskning visar att det är olika mekanismer och faktorer som ligger bakom och som delvis samverkar.
Kunskap om upprepad utsatthet är viktig i det brottsförebyggande arbetet. Risken att drabbas igen är störst i nära anslutning till tidigare brott. Därför går det brottsofferstödjande och brottsförebyggande arbetet hand i hand. Får den utsatta bra stöd och skydd minskar risken att han eller hon utsätts igen. Hot- och riskbedömning är till exempel av vikt för att avgöra risken för en kvinna att bli upprepat utsatt för våld i nära relation.