Vad är ett hatbrott?

Hatbrott är ett samlingsnamn på flera olika brott där motivet är hat eller fördomar baserat på:

  • Etnicitet, hudfärg, ras eller nationalitet,
  • Trosbekännelse (religion),
  • Sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller liknande omständighet.

Det spelar ingen roll om du tillhör gruppen eller inte, det är gärningspersonens motiv som avgör om det är ett hatbrott eller inte. Hatbrott anses kränka dubbelt genom det inte bara är ett angrepp på den utsatta personen utan även skapar otrygghet och rädsla i den grupp som personen tillhör.

Har du blivit utsatt för ett brott med hatbrottsmotiv innebär det att gärningspersonen kan dömas hårdare genom straffskärpning. Personen blir alltså till exempel dömd för ofredande eller ett annat brott, men får ett hårdare straff om motivet till brottet var att kränka dig utifrån de egenskaperna som nämns ovan. 

Ofredande och hot är vanliga hatbrott

Hatbrott är ett samlingsbegrepp för många olika brott – allt från ofredande till mord. Vanliga typer av hatbrott är olaga hot, ofredande, skadegörelse och klotter, ärekränkning, våldsbrott, hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. Fler och fler hatbrott som anmäls har skett online. 

En vanlig missuppfattning är att hatbrott utförs av personer som inte känner offret, men många hatbrott utförs av förövare som är nära den utsatta. Det kan till exempel vara kollegor som kränker den religiösa medarbetaren, det kan vara grannar som trakasserar den utomeuropeiska familjen i området, eller släktingar som hotar en homosexuell familjemedlem. 
 Hatbrott strider mot den grundläggande värderingen om alla människors lika värde och mot de mänskliga rättigheterna. Hatbrott angår oss alla.

Har du blivit utsatt? Du har rätt till stöd och hjälp!

Ring till Brottsofferjouren på telefonnummer 116 006 eller mejla fraga@boj.se så förmedlar vi dig till din lokala brottsofferjour, som hjälper dig med praktiska saker såväl som stödsamtal. Du behöver inte ha gjort en polisanmälan eller vara säker på att du blivit utsatt för ett brott för att kontakta oss. Telefoncentralen 116 006 har öppet måndag-fredag 09.00-19.00 och helger 09.00-16.00.

Hos polisen kan du anmäla brottet. Det behövs för att brottet ska kunna utredas och gärningspersonen ska kunna dömas. Det är viktigt att du talar om för polisen att du tror att du blivit utsatt för ett hatbrott.

När utsattheten blir en vardag

Många personer som blivit utsatta för hatbrott har blivit utsatta flera gånger under sitt liv. Det är vanligt att man tillslut tror att det är något som man måste acceptera och inte kan göra något åt. Många som kränks bortförklarar och förminskar ofta det som hänt. De börjar ifrågasätta sig själva och tänker att de är överkänsliga. Om brottet inte varit konkret och tydligt (som till exempel synligt våld) kan det vara svårt att förstå att det rör sig om en kriminell handling, trots att det faktiskt är ett brott som personen blivit utsatt för.  

Hur mår du?

Om du har blivit utsatt och känner dig rädd för att berätta för någon så är du inte ensam, det är en vanlig reaktion. Många är oroliga att situationen ska förvärras eller att andra ska tycka att man överreagerar. Hos Brottsofferjouren kan du få prata med någon som faktiskt lyssnar. Alla reagerar olika på kränkningar, övergrepp och våld. Förutom rädsla så är vanmakt, otrygghet, frustration och förvirring vanliga känslor. Fysiska reaktioner som magont, huvudvärk och sömnsvårigheter är också vanligt. Många försöker glömma det som hänt och leva vidare som om det inte påverkar ens liv. Reaktioner på övergreppet kan komma lång tid efteråt. Att själv bearbeta dessa känslor är svårt. Det är viktigt att få prata om det som hänt. Det hjälper.

Vi stöttar dig

Brottsofferjouren är en politiskt och religiöst obunden ideell organisation som ger stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Du kan vara anonym i kontakten med oss, stödet är kostnadsfritt, vi har tystnadslöfte och ingen polisanmälan krävs. Vi har omkring 70 lokala jourer runtom i landet med sammanlagt cirka 1 300 volontärer. Genom att kontakta oss får du någon att prata med, du kan få hjälp med att kontakta polisen eller andra myndigheter om det känns jobbigt eller svårt, och vi kan ge information om hur du ansöker om skadestånd. Vi ger också information om rättsprocessen. 

Stödpersonerna på Brottsofferjouren är ideellt engagerade medmänniskor som genomgått en 30 timmar lång utbildning samt praktik.

Så arbetar polisen mot hatbrott

Inom polisen finns särskilt utbildade utredare som arbetar mot hatbrott. I storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är dessa ihopsatta i särskilda utredningsgrupper. Hatbrott anses som en allvarlig form av brottslighet. Därför kopplas en åklagare in så snart det finns en skäligen misstänkt person i utredningen. Åklagaren tar sedan beslut om hur utredningen ska bedrivas, eller om den ska avslutas.

Särskilda brottsoffer- och personsäkerhetsenheter genomför riskbedömningar när någon har blivit utsatt för ett våldsbrott eller hot. Om så är fallet kan polisen erbjuda stöd. Det kan röra sig om allt ifrån ett säkerhetssamtal till ett fullt utvecklat personskydd. För att polisens brottsoffer- och personsäkerhetsarbete ska aktiveras krävs att det har gjorts en polisanmälan och att polisen bedömer att det finns en reell risk för våld mot den person som har utsatts.