Här kan du ta del av vanliga frågor och svar om polisanmälningar. Svaren är sammanställda i samarbete med polisen.

Måste jag göra en polisanmälan?

Nej, inget brottsoffer måste göra en polisanmälan. Brottsoffer, vittnen och anhöriga har rätt till stöd oavsett om man upprättat en polisanmälan eller inte. Brottsofferjouren tvingar aldrig en stödsökande att göra en polisanmälan.

Varför bör jag göra en polisanmälan?

Det är bra att göra en polisanmälan för att polisen ska få en möjlighet att överhuvudtaget utreda brottet och stoppa förövaren från att begå fler brott, och för att gärningspersonen ska ta ansvar för sina handlingar. Även om det kan kännas jobbigt att behöva förklara vad man varit med om så upplever många brottsoffer en stärkande känsla av att göra en polisanmälan, då man visat handlingskraft och genom polisanmälan själv gjort vad man kunnat. Polisanmälan behövs även för att få skadestånd och för att polisen ska kunna utreda eventuell hotbild och erbjuda skyddsåtgärder. Polisen, Brottsförebyggande rådet och andra som för statistik och forskar om brottslighet vill gärna veta hur vanligt förekommande olika brottstyper är. Därför finns det ett värde i att göra en polisanmälan även om möjligheten att få brottet utrett kan upplevas som små.

Hur kompletterar Brottsofferjouren polisens uppdrag?

Polisen har i uppdrag att utreda brott och göra hot- och riskbedömningar. De måste också vara helt opartiska och får inte ta någons parti. Det kan göra att du känner dig ifrågasatt av polisen. Det betyder även att det finns stora behov som polisen inte kan fylla. Polisen har inte möjlighet att ge ett utökat stöd till ett brottsoffer, vittne eller anhörig som är orolig eller mår dåligt, eller ge några längre förklaringar om rättsprocessen eller olika myndigheters uppdrag. Där kommer istället Brottsofferjouren in som en avlastning och komplement när polisen inte räcker till vad gäller stöd till brottsutsatta. Brottsofferjouren är helt fristående från polisen och de som är engagerade i Brottsofferjouren har avgett tystnadslöfte.

Kan jag göra polisanmälan även om jag inte är säker på att ett brott har begåtts?

Ja, du kan göra polisanmälan om du misstänker att ett brott har begåtts. Det är polisens uppdrag att sedan utreda vad som har hänt och samla in bevis.

Hur/var kan jag göra polisanmälan?

På polisen.se eller genom att ringa 114 14, besöka en reception vid en polisstation eller hos en polispatrull.

Vilka brott kan jag anmäla på polisens hemsida?

Inbrott och inbrottsförsök, kortbedrägeri, parkeringsskada, skadegörelse samt olika typer av stöld och förlust (borttappade föremål eller husdjur) går att anmäla via polisens hemsida. Det är även möjligt att tipsa polisen om all typ av brott via deras hemsida. Om du kan göra polisanmälan digitalt så rekommenderas detta.

Varför är det inte möjligt att anmäla alla slags brott på polisens hemsida?

Idag är utbudet för att göra digital anmälan något begränsad. Anledningen till den långsamma processen är att behovet av utökade digitala tjänster är stort och kraven rigorösa för att tjänsten ska vara ändamålsenlig och rättssäker.

Vad är PKC? Har de tystnadsplikt?

PKC står för Polisens kontakcenter och det är de som först kommer i kontakt med brottsoffer och vittnen via 114 14. PKC tar emot polisanmälan och gör inledande förhör samt tar emot tips. De som arbetar på PKC har tystnadsplikt.

Hur snabbt efter polisanmälan brukar det bli inledande förhör?

Det kan bli ett inledande förhör direkt i anslutning till anmälan.

Vilka språk kan man göra polisanmälan på?

Du kan initialt komma i kontakt med polisen på svenska eller engelska men efter detta kan polisen boka en tolk på ett språk så du kan göra dig förstådd.

Kommer polisen ställa intima frågor?

Det kan ställas intima frågor för att utröna vilket brott det rör sig om och eventuell bevisning som annars kan gå förlorad.

Kan man välja att få prata med en man eller kvinna?

Du har rätt att efterfråga ett visst kön (kvinnliga offer för sexualbrott vill till exempel ofta tala med en kvinnlig polis). Polisen gör vad de kan för att uppfylla önskemålet, men det kan inte garanteras utan beror på tillgänglig personal.

Kan jag vara helt anonym vid tips till polisen?

Till viss del. Du kan lämna tips på polisens hemsida eller tipstelefon och vara anonym men du uppmanas att lämna kontaktuppgifter. Det ökar möjligheten för polisen att utreda brottet om de kan komma i kontakt med tipsaren. Så fort du lämnar någon personuppgift eller kontaktuppgift i kontakten med polisen så sparas detta. I Sverige råder även vittnesplikt, vilket betyder att du måste vittna om du blir kallad. Polisen har också en skyldighet att se till att vittnesmålet lämnas och kan därför inte lova total anonymitet om du i något skede lämnat dina personuppgifter eller kontaktuppgifter.

Vilken information ska man lämna vid polisanmälan? Vad ska jag säga?

Polisen behöver få kännedom om:

• Vem du är,
• Hur man kan komma i kontakt med dig (gärna med flera kontaktuppgifter, mejl, telefonnummer etc.),
• Vad som har hänt med särskild vikt på tillvägagångssätt och om någon bevisning kan finnas kvar som behöver säkras,
• Var och när brottet inträffat,
• Vem eventuell gärningsperson är,
• Om det finns vittnen eller andra som kan lämna upplysningar i ärendet samt
• Om du har behov av stödperson.

Det är även viktigt att du förklarar varför du tror att du har blivit utsatt för att polisen bättre ska kunna förstå eventuell hotbild. Det underlättar även för utredaren som sedan ska arbeta vidare med utredningen. Detta är särskilt viktigt om det till exempel rör sig om hatbrott eller om du blivit utsatt på grund av ditt arbete eller offentligt uppdrag eller vid hedersrelaterat våld eller förtryck.

Vid polisanmälan bör du också få eller fråga om ärendenumret, det så kallade K-numret. Har du K-numret så kan du själv ringa upp polisen vid senare tillfälle för en statuskoll om du mot förmodan inte fått någon återkoppling.

Vad ska jag säga för att få skydd om jag känner mig hotad?

Du ska berätta hur och varför du känner dig hotad och önskar skydd. Polisen gör sedan en egen hot- och riskbedömning för att bedöma behov av skyddsåtgärder. Polisens bedömning ligger sedan till grund för om skyddsåtgärder erbjuds. Det är inte självklart att något skydd kan erbjudas från polisen till alla som känner sig oroliga. Efter du gjort en polisanmälan kan du ansöka hos Skatteverket om så kallad sekretessmarkering för att skydda dina personuppgifter. För att få beviljad sekretessmarkering krävs att det finns en reell hotbild. Kontakta Skatteverket för mer information. 

Kan jag ta med mig någon om jag går till polisstationen för anmälan?

Du kan ta med dig en stödperson, en familjemedlem eller vän när du vill göra din anmälan, men det är polisen som bestämmer vad som är lämpligast vid tillfället.

Kan man göra polisanmälan åt någon annan?

Ja, alla kan vara anmälare, man behöver inte själv vara drabbad av brottet. Däremot behöver den som är att anse som målsägande lämna sina uppgifter under utredningen. Även juridiska personer så som företag eller föreningar kan initialt vara anmälare.

Kan jag som vittne rapportera brott?

Ja, och som vittne har du även rätt att få information från polisen om var du kan få stöd och hjälp.

Kan ett barn göra en polisanmälan?

Ja.

Kan man som papperslös göra en polisanmälan?

Ja.

Begär jag skadestånd redan vid polisanmälan?

Om du vill ha skadestånd kan du nämna det för polisen redan när du polisanmäler. Du kan också meddela beloppet senare. Du kan ringa till Brottsoffermyndighetens servicetelefon på 090–70 82 00 för rådgivning och information vad du kan begära i skadestånd och vad du kan få skadestånd för. Det är dock helt fritt att yrka om skadestånd, däremot kan åklagare föra talan i vissa ärenden men då ska kravet bedömas av åklagare.

Kan jag dra tillbaka en polisanmälan?

En anmälan kan inte tas tillbaka, däremot kan man meddela polisen om man inte längre vill medverka. Då måste du även säga varför du inte vill medverka. Polisen behöver notera detta i ärendet.

Kommer gärningspersonen få reda på att jag har polisanmält hen?

Ja, den som är skäligen misstänkt för ett brott som hör under allmänt åtal (vilket är fall där åklagaren, å statens vägnar, väljer att åtala en gärningsperson) ska underrättas om detta så snart det kan ske. Vid anmälan men även under hela processen gör man bedömning när underrättelsen kan ske, dock senast när den misstänkte ska förhöras. Om du är rädd för gärningspersonen behöver du säga detta till polisen.

Hur får jag reda på om min polisanmälan leder till åtal eller om förundersökningen läggs ner?

Du ska meddela när du gör din anmälan om du vill ta del av dessa uppgifter och hur du ska underrättas. Beslutet kommer då meddelas till dig när beslut om att lämna förundersökningen till åklagare för ett åtal alternativt om beslut om förundersökningen ska läggas ned och anledningen till beslutet.

Vad händer om en förundersökning läggs ner?

Det är en åklagare som undersöker bevisen som polisen hittat och beslutar om att antingen väcka åtal eller lägga ner utredningen.

Saknas det bevis för att driva ärendet i domstol, eller om man inte vet vem gärningspersonen är, så måste åklagaren lägga ner utredningen. Detta betyder inte nödvändigtvis att polisen och åklagaren tror att den misstänkta är oskyldig eller att brottet inte ägt rum, utan endast att tillräcklig bevisning saknas för en fällande dom. Om du är missnöjd med åklagarens beslut är det möjligt att begära överprövning. En anledning kan vara att du anser att det finns möjliga bevis som polisen inte kollat upp. Brottsofferjouren kan hjälpa dig med att begära överprövning.

Oavsett om det blir en fällande dom eller om utredningen läggs ner så är din anmälan värdefull underrättelseinformation som sparas hos polisen. Ibland begår förövaren fler brott mot andra och plötsligt finns det mer bevisning som gör att det går att utreda brottet igen, eller knyta förövaren till fler brottsoffer. Då kan man välja att öppna utredningen igen.

Vad får jag som anhörig veta om mitt barn blir utsatt för ett brott?

Är ditt barn över 18 så kommer polisen inte säga något alls. En myndig person har rätt till att hålla all information om polisanmälan privat, oavsett om man till exempel bor hemma hos föräldrarna eller inte.

Är barnet under 18 så måste polisen informera vårdnadshavare om att barnet har blivit utsatt för brott. Polisen måste även anmäla till socialtjänsten om de misstänker att barnet far illa. Polisen får inte förhöra barn under 18 år utan föräldrars tillåtelse så när barnet blir kallat på förhör kommer även vårdnadshavarna att informeras. Under själva förhöret vill ofta polisen att föräldrarna ska vänta utanför. Detta eftersom det underlättar för barnet att prata fritt utan föräldrarna närvarande då skamkänslor är vanlig för brottsutsatta barn, samt att föräldrarna ibland kan komma att agera vittne.

Om vårdnadshavaren vill veta mer om vad som sker i brottsutredningen kring ett minderårigt barn så kan ni begära denna information från polisen. Då ger de ett formellt beslut kring vad som är sekretessbelagt och vad ni kan få för information. Det går att överklaga detta beslut. Sekretessen ska inte gälla när det gäller föräldrarnas rätt att kunna ta beslut om barnets personliga angelägenheter, till exempel om man behöver veta ifall barnet kan behöva traumastöd. Ett äldre barn anses ha större förmåga att själv ta hand om sig och då är större delar av utredningen sekretessbelagda och otillgängliga för vårdnadshavare.

Är föräldrarna misstänka gärningspersoner går det att ordna så att de inte får veta om polisanmälan innan det är dags för förhör. Då tilldelas barnet en särskild företrädare som tillfälligt agerar vårdnadshavare så att föräldrarna inte kan hindra barnet från att medverka i utredningen.