Skadestånd eller brottskadeersättning är ekonomisk kompensation som utsatta för brott kan ha rätt till. Här följer en genomgång av de olika stegen till ersättning.

1. När domen vunnit laga kraft kan gärningsmannen betala skadeståndet spontant. Annars sänds domen till Kronofogdemyndigheten som, om brottsoffret begär det, driver in skadeståndet. Ofta saknar dock gärningsmannen tillgångar. Gärningsmannens skuld kvarstår hos Kronofogdemyndigheten – om inte försärkingsbolaget betalar skadeståndet eller Brottsoffermyndigheten betalar ersättning. Brottsoffret måste årligen förnya sin ansökan hos kronofogden.

2. Brottsoffret ska kontrollera om det finns en försäkring som täcker skadan. Försäkringbolaget gör en egen bedömning och beaktar bland annat brottsoffrets riskbeteende. Ibland betalar man bara ut delar av de krav brottsoffret har. Helst ska brottsoffret redan vid polisanmälan anmäla skadan till sitt försäkringsbolag. Ofta måste brottsoffret stå för en viss självrisk. Har brottet skett på arbetstid och arbetsgivaren har en gruppförsäkran via AFA kan denna falla ut.

3. Upp till tre år efter brottet eller det att polisutredning lagts ned eller dom fallit kan brottsoffret ansöka om brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Man kan söka både för personskada, ekonomisk förlust och kränkningsersättning. I vissa fall kan man söka ersättning även om åtal lagts ned eller gärningsmannen friats. Brottsoffermyndigheten betalar inte alltid ut det belopp som tingsrätten dömt ut, utan gör en egen bedömning enligt brottsskadelagen. En statlig självrisk dras normalt av beloppet. Brottsoffermyndighetens beslut kan inte överklagas i högre instans, men en omprövning kan begäras av Brottsoffermyndighetens nämnd.

Vad ska jag begära i ersättning?

Skadestånd är den ekonomiska kompensation målsägande kan få enligt skadeståndslagen av en gärningsman vid fällande dom.

Brottsskadeersättning är den ekonomiska kompensation brottsoffer kan få enligt brottsskadelagen från staten via Brottsoffermyndigheten.
Man kan ställa skadeståndsanspråk och göra ansökan om brottsskadeersättning för:

  • Personskador, dvs fysiskt och psykiskt lidande som kan styrkas av läkare av:
    • a) övergående art (sveda och värk) som t ex smärtsam behandling på sjukhus
    • b) bestående art (lyte och men) som förlust av tänder eller nedsatt syn
  • Ekonomiska förluster, t ex sjukvårdskostnader eller inkomstförlust
  • Den kränkning brottet inneburit. Kränkningsersättning kan utgå för vissa typer av brott som kränkt brottsoffrets person, frihet och frid. Exempel är kvinnofridsbrott, sexuella brott, men även misshandel eller olaga hot.

Ersättningsnivåer:

Skadestånd för personskada sätts efter de nivåer som anges i Trafikskadenämndens ersättningstabeller för olika typer av skador och krav. Brottsoffermyndighetens referatsamling ger ofta vägledning för tingsrätterna vad gäller kränkningsersättning.
Försäkringsbolagen kan ge summaersättning med vissa schablonbelopp beroende på polisens brottsrubricering.

Din lokala brottsofferjour kan ofta hjälpa dig att besvara frågor om vilka anspråk du kan ställa.

Har du ett målsägandebiträde (det bör du begära redan så tidigt som möjligt under polisens förundersökning) kan denne hjälpa dig att fastställa ett rimligt belopp att göra anspråk på.